JAG ÄR LYCKLIGARE NU.
Jag tänkte nu komma med en liten, kanske onödig, förklaring till varför jag valt att börja gå ned i vikt. Eftersom ni varken fått veta min längd eller startvikt kan det vara ett mysterium för vissa varför jag gör detta och detta kan då leda till att folk börjar undra och spekulera. Jag kommer inte berätta för er vad min startvikt var eftersom att jag skäms. Jag skäms över att jag helt tappade kontrollen och min självbehärskning. Jag skäms över att jag lät det gå över styr och att så många kilon kunde fastna på min kropp under så få månader. De sista 2 månaderna, innan jag bestämde mig för en ändring, åt jag endast hamburgare, pommes med massa dressing och tonvis med chips och godis. Skolstressen och allt där emellan fick mig helt ur balans och satt i en månad in på sommarlovet. Jag minns så väl den där dagen i slutet av juni då jag, efter att ha sett chockerande bilder på mig själv, där ibland mitt studentfoto, valde att ställa mig på vågen. Resulatet fick mig till en början att stogråta. Aldrig förr hade jag vägt så här mycket. När gråten lugnat sig så bestämde jag mig. Jag och en kompis ingick i ett godislöfte och när nästan inget hänt under en månad trots träning och inga onyttigheter så valde jag att kolla upp det hos läkaren. Jag ville veta att allt stod rätt till med min ämnesomsättning men eftersom jag är så spruträdd så blev det tyvärr inget av trots 2 försök. Som tur var så började det efter det sista besöket hända grejer. Jag valde att helt lägga om min livsstil och från och med augusti detta år har jag gått ned 6 kg. Jag har 5 kg kvar till mitt första delmål som absolut inte ligger på undervikt som många kan börja tro då 11 kg sammanlagt är en väldigt stor summa kilomässigt. Men, en stor summa behöver inte betyda ohälsosamt som många kopplar det till. Att vara smal är inte ohälsosamt så länge det inte går till överdrift. Att vilja gå ned i vikt behöver inte vara något negativt som det oftast kopplas till. Att jag skriver på bloggen att jag halverat mina portioner är inget ohälsosamt då jag förut åt dubbelt så mycket som en vanlig person. Jag var alltid hungrig, även efter en stor förpackning pasta carbonara, som faktiskt ska räcka till 4 normalportioner. Med halvera menar jag att jag nu äter en hamburgare istället för 2 och en normalfylld tortillas istället för 2 överfyllda. Nu kanske ni kan få en inblick i hur mycket jag faktiskt åt? Jag äter nu det som anses vara normalt för en person. Detta har då, tillsammans med att jag uteslutit onyttigheter, naturligtvis resulterat i viktnedgång. Hälsosam viktnedgång!
För ca 5 år sedan fick jag oturligt nog en ätstörning. En sjukdom som kom att förstöra mycket i mitt liv, största delen synen på mig själv och min kropp. Jag blev fixerad, så fixerad att jag varje dag räknade minsta kalori och helst skulle inte intaget vara större än 100 kalorier per dag och då skulle jag dessutom röra på mig hela dagen. Jag gick i cirklar runt i huset och vatten var min bästa vän. Som mest gick jag ned 6 kg på en vecka och det resulterade i att jag för det första behövde sjukskriva mig från skolan och för det andra så fungerade inte min kropp. Jag kunde inte tänka längre och min kropp skrek efter näring. Detta var minst sagt hälsosamt. Idag har jag kontroll över min sjukdom och då jag kan mer om ämnet så inser jag det sjuka i detta beteende. Idag vill jag förespråka ett hälsosamt liv. Idag vill jag inte försvinna, jag vill vara slank och tonad. Idag vill jag att mina kläder ska sitta bra, inte löst för att folk ska se hur smal jag är. Idag vill jag inte att mina revben ska synas, jag vill ha magmuskler och idag vill jag inte att folk ska tänka "shit vad smal hon är" utan "shit vad snygg kropp hon har". Jag styrketränar regelbundet och det är sällan jag inte har träningsvärk. Jag äter hälsosamt och tränar vilket är bra för min kropp. Visst, det skulle vara hur enkelt som helst att gå ned mina sista 5 kg på en vecka men det är varken hälsosamt eller hållbart i längden. Nu vill jag gå ned dessa 5 kg på 2 månader med bra kost och träning och det kommer vara möjligt på ett hälsosamt sätt. Den vikten jag i slutändan vill nå har jag haft i ett hälsosamt tillstånd med den exakta längden jag har nu. Den vikten jag vill ha kommer matematiskt sätt, som man naturligtvis ska ta med en nypa salt, inte vara underviktig. Matematiskt sätt kan jag ha den vikten och fortfarande må bra. Att jag vill gå ned i vikt betyder inte att jag vill väga 45 kg och ha svarta fläckar dansande för ögonen stup i kvarten.
IF YOU DO ME RIGHT, I'M GONNA DO RIGHT BY YOU.
På senaste tiden har det blivit en hel del slarv med både mat och träning. Jag var sjuk där 2 veckor och då orkade jag ärligt talat inte bry mig. Pasta, bröd och allt annat onyttigt som inte var snacks eller godis åkte ned och portionernas storlek var det sista jag brydde mig om. Nu har jag i alla fall kommit in på rätt spår igen och om jag bara sköter mig nu och ser till att träna minst 4 gånger i veckan och försöker röra på mig varje dag kan mitt schema komma att fungera. Min plan är att gå ned minst 1 kg per vecka vilket kommer resultera i 12 kg innan nyår. Jag inser själv att detta är väldigt tajt men en människa ska i regel klara av att gå ned 1-1,5 kg per vecka med bra kost och träning, ingen svält här inte! Vi får se om jag ens väljer att gå ned allt detta då jag absolut inte vill se ut som ett skelett. Eftersom jag även kommer bygga muskler så kan det hända att jag endast ser förändringar på kroppen och inte på vågen. Jag hoppas i alla fall på det bästa och jag vet att jag kommer klara detta bara jag sköter mig. Idag har det vilket fall gått väldigt bra både mat- och träningsmässigt. Fortsätter jag som idag kommer jag ha min drömkropp nästa år.
Har jag gått ned minst 9 kg innan nyår så har jag lovat mig en rejäl hår-make-over just innan nyår så jag får känna mig fin. Detta peppar något så enormt.
JAG HAR VAKAT MÅNGA NÄTTER, FÖRHANDLAT MED MIG SJÄLV.
För 4 år sedan när jag först bestämde mig för att sluta med kött och verkligen börja kämpa för djurens rätt i samhället hade jag aldrig kunnat se mig själv gå omkring i en päls gjort på tvättbjörn och små kaniner och jag trodde verkligen att jag aldrig i hela mitt liv skulle äta kött igen. Jag var så inställd på att det jag gjorde var rätt och att så länge jag undvek allt som hade med djur att göra så skulle jag hjälpa världen att bli bättre.
Men varför sitter jag då nu och ratar alla skor, förutom Converse, som inte är gjorda av läder och varför blir jag besviken när pälsen jag hittat som jag gillar är gjord av syntet? Varför åt jag senast i helgen älgbiffar med ett leende på läpparna och varför var det så svårt att tvinga mig själv att inte ta ännu en portion? Varför sitter jag och suktar efter dem nu i denna stund? Håller mina förut så starka värderingar på att rasa samman? Allt jag var så säker på.
Nej. Jag står fortfarande väldigt starkt för mina åsikter men de har bara förändrats under dessa 4 år eftersom det är mycket information jag inte vetat om som nu kommit upp till ytan.
Jag är helt för att människan äter kött. Det är livets cirkel att antingen äta eller ätas. Varför skulle inte människan kunna få äta djur när en björn aldrig skulle tveka om han fick chansen till lite mört människokött? Skillnaden är bara att björnen aldrig skulle börja föda upp oss i mörka, smutsiga ladugådar, spänna fast oss i obehagliga ställningar eller frakta oss millånga sträckor där vi näst intill ligger på varandra. Nu har ju inte björnen den hjärnkapaciteten att han ens skulle kunna komma på den idén, vilket nog bara är tur för oss, men där bevisar vi ju verkligen att vi är jordens intelligentaste organism. Wow. Vi kan plåga djur. Vi som borde ha vett nog att inse att vi borde ta hand om djuren behandlar dem istället som vi faktiskt gör i nuläget, vilket på många ställen inte alls är bra. En glad gris är en god gris vet väl alla? Ja, konsumtionen av kött är väldigt stor i dagens samhälle och många påstår nog att köttet inte skulle räcka till alla om alla tänkte på djuren, alltså såg till att de fick springa fritt på ängarna och bara äta sådant som de faktiskt var gjorda för att äta. Men är det värt att plåga djur för att vi ska få äta kött 2 gånger om dagen, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året och där med få i oss massa olika konstgjorda ämnen som inte bara förstör djurens kroppar, utan också våra? Äter vi inte då hellre bra kött från djur som levt bra och där med slipper alla farliga ämnen så vi kan leva bra?
Jag som är relativt mycket vegetarian för tillfället äter så mycket vilt jag kan komma över, vilket är alldeles för lite. Som vegetarian måste man äta väldigt mycket protein och detta kommer väldigt ofta från bland annat soja och quorn, i alla fall om man är som mig och inte gillar varken bönor eller linser. Det är bara det att soja och quorn är halvfabrikat. De består alltså väldigt mycket av framställda och onaturliga ämnen som ska ersätta de ämnena vi oftast får i oss via kött, bönor och linser ect. Dessa ämnen ska även se till att varan håller så länge som det bara är möjligt för att våra liv ska bli bekvämare. Fabriker spottar ur sig mörkt rök och ut fraktas denna svamp som landar i frysdiskarna. Är då det bättre att äta halvfabrikat än kött som kommer från illa behandlade djur? Jag kan nästan inte hålla med om det. Visst, det är bara naturen, och alla djur som lever i den, som hamnar i onåd när svart geggig, rök väller ut och smutsar ned och våra kroppar som kämpar med att bryta ned alla konserveringsmedel vi stoppar i oss. Jag måste dock äta detta trots att jag inser att det inte är mycket bättre. Därför äter jag vilt. Vilda djur lever oftast som de ska, som de alltid gjort sen urminnes tider. De jagas av andra djur så varför ska inte människan få komma där med geväret i högsta hugg? Det går fort och det är oftast smärtfritt. Skadeskjuts ett djur så kan hela natten gå, djuret ska hittas och lidandet ska få ett slut. En jägare får inte skjuta om det inte är en någorlunda klockren träff.
Där har vi också anledningen till att jag börjat rata fejkskor och fuskpäls, allt som är oäkta helt enkelt. Än så länge äger jag ingen päls men jag börjar bli riktigt sugen på att skaffa mig en. Varför då äkta? Jo, en äkta päls håller i regel längre än en i syntet. Detta minskar konsumtionen och därför fabriksutsläpp. Samma med läderskor. Jag köper hellre ett par som håller i flera år än ett par som trasas sönder efter några månader. Jag vill tro att det är bättre att köpa sådant som håller än att överkonsumera. Självklart anser jag att läder och päls ska komma från djur som antingen självdött, varit offer för bilolyckor eller som kommer från djur som slaktats för köttet. Jag är helt emot att djur ska födas upp endast för att människor som har råd ska få känna sig lite fina då och då.
Detta är då mina åsikter just för tillfället. Det har tagit mig 4 år att bygga upp dessa åsikter och de har förändrats väldigt mycket under åren. Jag är alltid öppen för att lära mig nytt och mina åsikter är väldigt flexibla då även jag har fel då och då. Man ska alltid vara kritisk mot allt man läser och hör och inte tro på allt. Att sitta i sin lilla fyrkantiga låda hjälper inte någon. Om någon orkat läsa denna långa text och anser att jag fått allt om bakfoten eller bara tycker att jag är allmänt dum i huvudet som tycker detta får gärna lämna en kommentar så får jag kanske lära mig något nytt och kanske blir jag lite vettigare på kuppen.
