Lite trevlig hårfakta som jag hittade på en mycket trevlig blogg!

 

Det är lustigt hur hela ens liv kan rymmas i några få lådor och sedan passera som i revy i ens medvetande under några få timmar.när man väl bestämmer sig för att lufta innehållet. Att materia kan betyda så mycket.

 

Teater- och biobiljetter i mängder och alla gamla Converse jag burit de senaste åren. Alla resor jag gjort och som jag sparat materian från i påsar - Way out West, Peace and Love, Stockholm, Taizé och Barcelona. Samlingarna som övertog ens liv som liten, första LP-skivan och alla dessa friends-foreversmycken med vänner som kommit och gått eller som mot alla odds lyckats hålla sig kvar. Skolarbeten genom tiderna, min hemmagjorda lådkamera och den första bötern. Diplom och pass från den tiden jag utövade Ju-jutsu, Trästocksscheman och min första hockeymatch där AIK vann stort. Klassresan ned till Göteborg under sommarlovet till 9e klass, Via Mystica och alla dessa Munkvikenläger som förgyllde våra barndomssomrar. Min gamla förlovningsring som nu ligger där svart och smutsig i sin låda och det lilla plastarmbandet jag bar under min vistelse på Skellefteå BB. Sist men inte minst alla dessa små lappar som vi alla har, men som vi av någon anledning inte kan kasta bort, vars budskap får nostalgin att näst intill spränga oss med kraften av en atombomb.

 

Än en gång har jag fått uppleva alla versoner av mig själv, från det att jag var liten till den jag är idag. Visst finns det vissa minnen i dessa lådor som jag helst hade kastat för länge sedan, och självklart fick även vissa av dem hamna i soptunnan i alla fall - då bara de som jag insett inte har varit äkta, men de flesta har jag ändå valt att spara då dem faktiskt har hjälpt till att forma mig till den jag är idag och då jag faktiskt var lycklig just i det tillfället. Det finns mycket jag ångrar och som jag aldrig kommer kunna göra ogjort, men jag väljer att istället för att lägga mig och gråta, packa ned de lyckliga stunderna i mina lådor och sedan, om några år eller så, packa upp dem igen och åter sitta och småle för mig själv, för detta är bara början.

Nu var det länge sedan jag skrev här. Mycket har hänt på sista tiden, men det viktigaste är nog ATT JAG TAGIT STUDENTEN! Jag kan inte fatta det. På måndag kommer jag inte behöva slita mig upp ur sängen klockan 7 för att dra mig iväg till skolan och så kommer det fortsätta. Här näst blir att skriva in sig på arbetsförmedlingen och testa på det här med att vara arbetslös. Konstigt nog så har jag ingen som helst ångest över framtiden. Nu är skolan över och allt kommer ordna sig.

Ni som har kommit att betyda väldigt mycket för mig i klassen kommer jag garanterat göra mitt bästa för att hålla kontakten med. Tack för att ni blivit en del av mitt liv! Er andra önskar jag all lycka!
Sist men inte minst vill jag tacka alla som var med och förgyllde min studentdag!

Lisette - Min forne klasskamrat och nu en av mina närmaste vänner. Du har aldrig dömt mig och det är jag dig evigt tacksam för. Jag älskar dig!