I CAN'T AFFORD THIS HEART, STILL I AM RESPONSIBLE IF IT WILL FALL APART. BELIEVE ME, I DON'T WANT TO GO.

Ibland kan man verkligen känna sig dum och som att man bara är i vägen för samhället. Var och försökte ta prover idag igen, som är min stora fobi här i livet. Förra gången slutade med en så uppriven Anna att vi fick avbryta innan vi ens börjat. Denna gång hade jag Emla-plåster vars uppgift var att lugna ned mig en aning, men nej. Jag har en tendens att få igång ångesten redan flera timmar innan det hemska ska ske och även så denna gång. Dagens besök resulterade även det i att de svarta fläckarna dansade framför ögonen på mig och att mina blodådror drog ihop sig till ickeexisterande. Jag slapp då som tur var svimma men när hon sa att det inte kom något kände jag mig verkligen som en idiot. Stucken helt i onödan. Jag låg där med tårarna rinnande ned för kinderna som ett litet barn och det gick inte att stoppa dem. Det var bara att tacka och ursäkta för besväret och sedan gå ut i bilen och låta shocken släppa. Så ovärt för både dem och mig.
 
Jag hade mer än gärna tagit reda på mina värden för att se hur min kropp mår, men jag måste nog inse fakta och faktiskt slopa den idén.

Kommentarer
Postat av: Linda

Vi är nog samma skrot och korn du och jag är jag rädd, förlåt att du behöver släkta på mig! :)

Svar: Din lilla unge! Vad har du lärt mig riktigt? :@ <3
Anna Vestermark

2012-08-16 @ 06:10:38
URL: http://llnda.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback